Att huset, som upptar ett helt kvarter, kallas just Slottet är inte så konstigt. Med tinnar, torn och Vasaborgsromantik lär förebilden ha varit Gripsholms slott när det byggdes 1911–1912, och ritades av Paul A Löfgren och Ernst Otterström. När Råsunda – en hopslagning av Råsta och Frösunda – var ungt ville man nämligen locka till sig en övre medelklass.

”Att förena landtlifvets behag med stadslifvets bekvämligheter”, löd den säljande slogan som skulle få stockholmare att hyra bostad i det nybildade samhället Råsunda 1910.

Pär Rådström

”Det finns som bekant många gator i hans majestäts Sverige och bara ett fåtal av dem ligger i Råsunda. Men där låg dom som jag kände till. De finaste och vackraste och mest spännande och backigaste och rätaste och rakaste och sandigaste och halaste. Det var främst Vintervägen, Östervägen, Stockholmsvägen och Tottvägen.

Nu skall ni inte låta förvilla er av det där med vägen. Kom ihåg att Champs-Elysées betyder de elyseiska fälten. Och även om det är en bred gata så är det inte fält man tänker på utan just en gata. Och Vintervägen och Östervägen och Tottvägen och Stockholmsvägen var gator för oss. Själv bodde jag i hörnet av Vintervägen. Det var en gata med karaktär. Där fanns en bio som hette Skrubben och där fanns ett stort gult kvarter som kallades Slottet. Det heter det än förresten.”

Ur Pär Rådströms novellsamling ”Den korta resan”, 1968. Författaren bodde som barn 1925-1935 i Råsunda.

En Brunare Historia

Den ljusgula fasaden döljer också en brun historia. Här har nämligen ingen mindre än nazistledaren Hermann Göring bott, berättar flera av grannarna i huset.

– Göring hade en älskarinna här i huset på Solparksvägen 3, berättar Per Ejdesjö som bor i Slottet på Tottvägen.

Kvinnan i fråganska ha bott i den så kallade röda tyskvillan på Tottvägen i backen ner mot Råstasjön. För att vara henne nära under sina Sverigebesök ska Göring ha hyrt en lägenhet i Slottet.

Under sin tid i Sverige var Göring inlagd på avgiftning för sitt kraftiga morfinmissbruk.